Dagen bjöd på perfekt hundväder, drygt tjugo grader och molnigt. Vid den inledande invigningen fick vi information om hur dagen skulle gestalta sig. Den bestod av fem stationer som de 29 startande lagen fördelades på. Vårt lag fick börja på station 5 för att sedan fortsätta med station 1 osv. Inga-Lenas lag fick börja på station 3. Tyvärr hade jag inte kameran med mig ( hade annat att tänka på) men ska i alla fall försöka förklara hur de olika stationerna såg ut.

Station 5

Hela laget togs fram på en smal skogsbilväg. En markering kastades längre fram på vägen men bakom ett krön så man såg inte nedslagsplatsen och heller inte hunden när den försvann bakom krönet. Den var inte så lång c:a 80 m. Hund nr 1 fick hämta den markeringen. Vid sidan av vägen satt en snitsel på c:a 60 meters avstånd. Dit skulle hund nr 2 skickas för att stoppas och vinklas till höger in i skogen. Där fanns två dummy´s 5 -10 m in. Så fort hunden lämnat stigen så såg man den inte i den täta vegetationen, så det var bara att hålla tummarna och hoppas på att hunden gjorde vad den skulle. Hund nr 3 fick samma uppgift fast nu skulle den ta en apport som låg till vänster om stigen. Lockie som var nr 3 i vårt lag fick ta den ( 18 p) och Meja som var nr 2 i sitt lag fick ta den till höger (17 p).

Station 1

Här började det med att två skott avlossades uppe i en ekbacke c:a 100 meter upp och ett skott nere vid vattnet. Ingen dummy kastades och man såg heller ingen skytt. Domaren som var Tony Parnell bestämde vilken hund som skulle göra vad utefter hur hundarna reagerade. I ekbacken var tre dummisar utlagda inom ett ganska stort område. Första hunden skulle hämta i in en. Hunden skulle på vägen dit passera diagonalt genom två elstängsel, utan el! Sedan skulle den söka självständigt i området. När den var inne fick nästa hund samma uppgift fast då fanns det ju bara två dummisar kvar. Den tredje hunden skulle sedan dirigeras ner till vattnet för att hämta den dummy som var utplacerad bland lite gräs i strandkanten fast på andra sidan en liten vik. Det var ganska brant ner med berghällar och c:a 50 m ner till vattnet och 20 meter över viken. Uppgiften kunde lösas på två sätt. antingen skicka hunden rakt ner och rakt över vattnet eller också skickade man den något till höger och höll den i strandkanten, rundade viken. Det sista alternativet innebar en risk att tappa in hunden bland buskar och träd. Jag valde att skicka Lockie rakt medan Inga-Lena skickade Meja landvägen. Lockie gick raka vägen men var tveksam, frågade, vilket gjorde att vi tappade två poäng ( 18 p). Meja löste uppgiften galant (20 p).

Station 2

 Den här stationen tror jag att många upplevde som en av de svåraste. Det började med att en dummy kastades på andra sidan en brant ravin och när den nådde sin högsta punkt sköts ett skott. Samtidigt kastades nästa dummy till vänster och betydligt längre bort, säkert 150 m,  framför en mörk tujahäck. Skytten svänger om och avlossar ett andra skott. Markeringarna kom alltså väldigt snabbt efter varandra. Hund nr1 fick hämta den först kastade dummyn. Hund nr 2 fick i uppgift att hämta en dirigering som låg ner vid vattnet. Även här var det branta berghällar, så brant så att man inte såg hunden förrän den kom  ut en bit på stranden. Hund nr 3 fick sedan hämta markeringen uppe i högt gräs vid tujahäcken. Det var ett lite böljande landskap så när hunden kom upp till apporten så såg man inte hunden. Här var jag inte helt skärpt så jag missade lite var apporten låg och Lockie hade inte markerat eftersom markeringarna kom så tätt efter varandra. Jag skickade henne för långt åt vänster och när hon sedan försvann trodde jag att hon var i området men dyker upp vid häcken så jag får kalla hem henne en bit och vinkla vänster där hon också finner apporten (15 p). Mejas uppgift var att hämta dirigeringen, den här var något längre än hennes förra, vilket hon även nu gör perfekt (20 p)

Lockie

Station 3

Uppgiften att lösa var en dubbelmarkering, samma uppgift för samtliga hundar. Därför kallades en hund i taget fram. Den första markeringen hamnade i ett dike c:a 70-80 m bort. Den andra kastades upp till vänster uppe i en skogssluttning ytterligare 20-30 m längre ut. Det var den först kastade som skulle hämtas först. Gjorde man uppgiften perfekt fick man 40 p. Lockie fick 39 p och Meja fick 38 p.

Station 4

Här fick tre lag komma fram och stå på linje. Så gjordes en drive där dummiesar kastades framför och bakom, nästan i huvudet på oss. Därefter fick två lag gå åt sidan och dummiesarna plockades upp. Uppgifterna var sedan tre långa dirigeringar på, 195 m, 190 m och 120 m. De två längsta var likartade. Först skulle hunden ut c:a 40 m, sedan nerför en mycket brant ravin där hunden försvann under en lång stund, för att sedan dirigeras upp på andra sidan. Den kortare såg något annorlunda ut. Sträckan fram till ravinkanten var längre och ravinen var inte lika djup men här växte det träd och buskar i ravinen så man skulle dirigera hunden genom en glugg i vegetationen och upp på andra sidan. Det var alltså mycket lätt att tappa hunden. Lockie fick göra den korta som hon löste bra men jag fick ge henne några kommandon för att få henne rakt ner i ravinen, genom gluggen och upp på andra sidan (17 p). Meja fick göra en av de långa som vi nog bedömer som den svåraste och gör ett utmärkt jobb, lyssnar och tar tecken på det avståndet ( 17 p).

Meja

Jag tyckte att Lockie inte var sig riktigt lik, inte lika koncentrerad och fokuserad som hon brukar. Kanske berodde det på att det var långa väntetider mellan stationerna och att det inte hände särskilt mycket när vi äntligen kom fram. Kanske berodde det på att jag var trött efter två nätters ganska dålig sömn. Men med totalt 107 p av 120 möjliga så var jag nöjd.