Dag två

Start Uppåt Första dagen Dag två

Uppåt

 

Dag två bjöd på strålande sol från en klarblå himmel men en lite sval och ganska kraftig vind gjorde att det inte blev för varmt för hundarna. Jag kände direkt på morgonen att Lockie var koncentrerad och  med på noterna på ett helt annat sätt än under gårdagen. Uppgifterna passade oss också bättre. Det hände mer, två stationer med Walk up en med en drive och en med vattenarbete och vår sista med en trippelmarkering. Denna dag fick vi börja på station 10 för att sedan fortsätta på sexan och avsluta på station 9.

Station 10    Domare Peter Cole

Två lag kallades fram och fick ställa upp på en linje. Det var en walk up som skulle genomföras. Cirka 100 m framför linjen gick en skytt och en kastare. Domaren var noga med att informera oss om att det var inte bara hur våra hundar klarade av apporteringen som bedömdes utan det var också hur vi hanterade våra hundar. Han ville att det skulle bara vara ett kommando när vi startade sedan skulle det inte behövas något mer förrän hunden skulle skickas. Så när vi stannade skulle hunden stanna och när vi fortsatte så skulle hunden fortsätta att gå fot. Efter en kort promenad sköts ett skott och en dummy kastades. Hund nr 1 i det lag med lägst nummer fick hämta den. Så fortsatte det på samma sätt. Hund nr 2 fick ta nästa osv. Vi fick en kanonstart tre 20 poängare, det samma fick Inga-Lenas lag. Härligt med en sådan start.

Station 6     Domare Tony Parnell

   

Lag nr 32 med Helena, Fredrik och Peggy                                                        Justlike Fast Weasel kommer in med den sista apporten.

En vattenstation som började med skott och en markering ut på blankvatten 20 meter ut. Hund nr 1 skickades på den. När den var nästan framme vid strandkanten small två skott och två dummis kastades ut på vattnet c:a 30 meter till höger om den först kastade och något längre ut. Den först kastade skulle givetvis tas in och först när den var levererad i handen fick hund nr 2 skickas för att hämta någon av de två andra. När även den var hämtad så var det hund nr3 som fick skickas på den sista. Här var det mycket viktigt att ingen av hundarna strulade för då drev dummiesarna iväg. Lockie som var hund nr 3 fick ta den sista. Hon hade markerat mycket bra och tog raka vägen ut i vattnet mot den punkt där dummyn slagit ner. Trots att Dike och Iago gjort ett utmärkt arbete så hade dummyn hunnit driva iväg säkert 20 meter. Strategin i vårt lag var från allra första början att vi skulle köra med säkerhet, inte chansa. Så när Lockie simmat en bit ut i vattnet blåste jag stoppsignal och visade henne snett ut till vänster mot dummyn. Det är möjligt att hon hade fixat det själv men risken var att om hon fortsatt på den inslagna vägen så hade dummyn hunnit drivit iväg bra mycket längre och vi kunde ha tappat många poäng. Nu fick vi 19 p. Meja som hund nr 2, fick ta den andra apporten. Hon tvekade i strandkanten så Inga-Lena fick blåsa stoppsignal och ge utkommando, 16 p.

Station 7 Domare Stannley Tweedy

På den här stationen var det en walk up där ett lag i taget prövades. Först kom en markering rakt fram i det höga gräset. För vårt lag kom den i en svacka så jag såg inte nedlagsplatsen och jag såg heller inte Lockie när hon hämta den. Sedan sköts två skott i den andra ändan av linjen och en dummy kastades framför och en bakom linjen. Kasten var låga, skulle föreställa kaniner, så hundarna skulle inte kunna se dem och inte heller hundförarna. Markeringen rakt fram fick hämtas först och domaren bestämde vilken hund som fick ta den och det blev Lockie. Därefter skickades nästa hund att hämta den framför linjen och den tredje hunden den bakom linjen. Här såg vi inte hundarna för marken föll undan och gräset var högt så vad man fick göra var att få hunden på rätt linje och blåsa söksignal när hunden försvann. Lockie spikade sin markering, 20 p. Meja fick även hon ta markeringen och även hon spikade sin, 20 p.

Station 8    Domare John Greeves

Den här stationen skulle föreställa en drive. Vi stod på ett fällt och hundra meter upp i en skogskant sköts några skott. Vi såg inga skyttar och heller inga dummies som kastades. Fyra dummiesar var utlagda och uppgiften var att skicka upp hunden i området och låta den söka. Lockie som även här gick som tredje hund hade bara två dummiesar att välja på men löste det snabbt, 20 p. Meja blev något kort i sitt sök så Inga-Lena kommenderade henne längre ut för att söka, 18 p.

Station 9    Domare John Drury

Meja 

En trippelmarkering i samma böljande landskap där gårdagens långa dirigeringar ägde rum. Det här var två riktigt långa markeringar, troligen närmre 200 meter där nummer tre var den längsta. Alla hundar skulle markera alla apporter. Den första markeringen var betydligt kortare men hunden skulle över en ravin och upp på andra sidan. På den andra markeringen såg man heller inte hunden hela vägen. Lockie fick ta den tredje och hon hade markerat den mycket väl och var väldigt fokuserad så jag tänkte att det här fixar hon lätt. Jag skickade henne men när hon kommit halvvägs svänger hon nästan 90 grader åt höger varvid jag givetvis blåser stoppsignal och skickar henne vidare ut mot apporten. Den svängen gjorde att hon tappade focus och jag fick hjälpa henne med ett par kommandon, 16 p. Efteråt frågade jag domaren vad det var som låg där ute som fångat hennes uppmärksamhet. Det var en sten sa han men jag tyckte att det grå som var där ute rörde sig. Helena som startade i laget efter oss och som fick samma uppgift sa att det var något skräp, plastpåse eller något liknande. Hennes hund ville också undersöka vad det var. Meja fick ta markering nummer två och hade markerat bra. Tog en bra linje ut men vinden och även marken gjorde så att hon föll av för mycket åt höger och Inga-Lena fick hjälpa henne med några kommandon, 16 p.

 

Sedan följde en spänd väntan.